Ännu mer vinter.
Snön fortsätter att falla.
På annandagen kom snön. Den föll inte uppifrån, den dånade in från sidan. En stark ostlig vind förvandlade husens öst- och norrsidor till vita bomullsväggar. På ett par timmar var allt vitt, hästarna också. De vände rumporna mot vinden när de åt sitt morgonhö. Det sägs att så länge en häst tuggar fryser han inte, så jag förmodar att de inte frös. Men det gjorde jag. Jag frös som satan när jag hukande stod i hagen och tog bilder. Vid lunchtid mojnade vinden och snöfallet upphörde.
Vi sadlade Seifur och Svala för att ta en ridtur runt fornborgen. Landskapet var som blästrat med snö. Det var inte lika tyst som när första snön föll men det var tyst, vitt och inbjudande. Jag får alltid som störst lust att rida på vintern. Sommaren är ok, våren funkar också, hösten är bra men vintern är bäst. Kanske för att det ser mjukare ut att falla av eller för att hästarna blir så pigga. Vad det än är så har jag gjort mina bästa ridturer på vintern. Det också då det är roligast att fotografera hästarna. En lyckad ridtur kan jag leva på en hel vecka.
